..

Text och foto: Nässelfrossa

Veckan efter midsommar är det dags för den femte Nässelfrossan! Detta firas med ett fullspäckat program under åtta dagar 24 juni - 1 juli då hela bygden frossar i kultur av alla slag. Årets tema är Över stock och sten och många av evenemangen är lokaliserade till naturreservat, parker, stenbrott, kyrkogårdar (!) och skogsmarker. Stock och sten finns det ju gott om i bygden och har på olika sätt påverkat människors livsvillkor och därmed kulturen. Timmerhus och stenlängor är synliga bevis, liksom stengärdsgårdar och odlingsrösen.

Invigningen äger rum i skogsmiljö vid Fritzatorpet, där förre metallarbetarbasen Göran Johnsson står för den officiella invigningen den 24 juni. Här blir det stockbåtstillverkning, gammaldags kamplekar, dansuppvisning, sång och musik och andra familjeaktiviteter.

Och sen fortsätter det hela veckan! Man kan höra om Kvinnor och svart sten, om Den mystiske stenmursbyggaren i Jutanäs, om Motorsågens historia och om skogens alla mer eller mindre ljusskygga varelser. Naturligtvis uppmärksammas eken, Blekinges landskapsträd, och hur granen likt en raggig björn smög sig in i bygden norrifrån. Och mycket, mycket annat!

Veckan avslutas den 1 juli med en rejäl finalfest i Stenlängan i Vilshult! Var annars?!

Programmet för årets Nässelfrossa finns på www.nasselfrossa.se, på bibliotek och turistbyråer från början av maj. Biljetter bokas på www.nasselfrossa.se.

 

Text och bild: Hemslöjdskonsulenterna i Blekinge

Sedan en tid tillbaka har hemslöjdskonsulenterna i Blekinge arbetat med att göra Blekingesömmen populär igen med kurser och workshops. I vår har det startats en Blekingesömsakademi på Slöjdhuset i Ronneby. En gång i månaden kan man komma till huset och låta sig inspireras av Blekingesömmen, gräva i arkivet för att hitta roliga och vackra mönster, för att sedan översätta det på sitt vis och sätta sin prägel på Blekingesömmen.

Bild: Blekingesöm av idag. En fågel hämtad från skiss eller broderi i arkivet på Slöjdhuset. Gjord i nya färgkombinationer men sydd med Blekingesömmens sömmar och material.

Det har funnits ett motstånd till att vidareutveckla Blekingesömmen till ett mer modernt snitt. Inte allra minst på 1980-talet när sömmen lät broderas på ett par jeans. Det tyckte man var alldeles förskräckligt. Vilket idag inte alls känns särskilt främmande.

Blekingesömmen har sitt ursprung från broderade hängkläden som skapades av allmogen i västra Blekinge från slutet av 1700 talet fram till 1860. Ett hängkläde är en textil som allmogen använde för att hänga upp och smycka stugan med vid olika högtider. Under 1700-talet och fram till förra århundradet upplevde Blekinge ett välstånd. Sjöfarten blomstrade och fartyg från England kom med ostindiskt porslin och tyger från Indien och Kina, vilket inspirerade dem som ritade mönster.

Färgerna har med tiden blekts och det är den blekingesömmen, med de milda färgerna, som har kommit att bli det traditionella. Men genom broderiernas baksidor har man senare upptäckt att färgerna var starkare och inte alls så bleka. Stygnen och mönstren var inte heller så strikta. Hängkläderna var ofta oliksidiga med blandade stilar och spretiga motiv. Glatt, frejdigt och folkligt. 

Det är just det här folkliga och frejdiga vi vill hitta tillbaka till. Man ska förstå och veta vad det gamla kommer ifrån, men samtidigt låta det utvecklas med vår tid så att det inte blir en teknik som försvinner från vårt kulturella arv. Vi vill låta nya produkter och användningsområden växa fram. Använda oss av nytänkande vad gäller färg på garn och tyg.

I mitten av mars åkte vi konsulenter till Symässan i Malmö för att slå ett slag för Blekingesömmens nytänkande samt för att berätta att den från början var mer färgmättad och inte så blek. Vår utställning togs emot med mycket stort intresse och det är många som känner igen Blekingesömmen och som har broderat den. Men vetskapen om att den var mer färgmättad är inte så stor. Så visst är det viktigt att berätta och visa så att den får leva vidare. Antingen i originalfärger eller i mer galna färgkombinationer och modernare snitt. Det viktiga är att behålla formspråket, materialen och stygnen.

Foto: Vår utställningsmonter på Symässan i Malmö med nyskapande och traditionell Blekingesöm.  Hängläden uppsatta i taket likt "pällar". Så gjorde man förr för att smycka stugan vid fest. Vi bjöd in till att provsy sömmen i nya färger med mönster plockade från gamla broderier och skisser.

 

Text: Maria Lundqvist, Länsbibliotek Sydost

Hur kan man påverka bilden av biblioteket i samhället? Det är en fråga som Länsbibliotek Sydost och Regionbiblioteket i Kalmar län tillsammans med de 25 kommunbiblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län jobbat med sen början av 2010 i projekt Futurum.kom. Med hjälp av löftet Låna dig rik har vi arbetat med utveckling av verksamheten och marknadskommunikation. Vi är inne på sista projektåret och kan nu börja dra lärdomar av vårt arbete.

Förankring
Att bara skaffa lite snygga affischer och PR-material räcker inte långt. Det är personalen som är biblioteket, inte byggnaden, och därför är det personalen som är den viktigaste resursen. Det var där vi ville börja. Därför gav vi samtlig bibliotekspersonal möjlighet att delta på dialogseminarier för att ge alla möjlighet att påverka inriktningen. Att få till bra förankring bland personalen är en avgörande framgångsfaktor. Det är viktigt att få acceptans för budskapet så att så många som möjligt vill ställa sig bakom det. Ingen kan sälja något om man själv inte tror på det och kan tala för varan.

Samarbete
Det är i samarbetet vi utvecklar vår verksamhet. Varje kampanj har tagits fram av arbetsgrupper med bibliotekspersonal från olika bibliotek, alltså både kommun- och länsöverskridande. Det kollegiala samarbetet i planering och genomförande är uppskattat, både i arbetsgrupper och på lokal nivå. Tillsammans har vi kompetensutvecklat oss och lärt oss metoder. Samarbetet inkluderar också kommunikationsbyrån som framställer material och hittar marknadsföringskanaler. Här har ett ömsesidigt lärande skett. Byrån har fördjupat sina kunskaper om bibliotek och vi har lärt oss ställa krav utifrån våra behov.

Användarna
Arbetet har gett oss ökade insikter om användarnas behov och vanor och att vi inte alltid känner till allt om användarna. Vi har blivit mer medvetna om de kunskapsluckor vi har. Att arbeta målgruppsinriktat gör att vi kunnat snäva in oss på specifika grupper och på så sätt kunna hitta rätt budskap, rätt material och rätt kanaler för att nå fram. Att välja är samtidigt att välja bort något annat. Detta var särskilt märkbart i början av projektet men det går inte att göra allt för alla på en gång. Vårt arbete är ett långsiktigt arbete. Det går inte att förändra attityder på kort tid. Att nå nya målgrupper och göra sällan-användare till regelbundna användare tar tid. Därför är det viktigt att fortsätta upprepa sitt budskap igen och igen. Men vi måste också se till att våra trogna användare fortsätter att vilja vara det. Att det hela tiden finns något som är angeläget för de olika målgrupperna.

Marknadskommunikation
Tillsammans med kommunikationsbyrån har vi ökat vår professionalitet när det gäller marknadsföring. I projektets inledning hördes röster om lämpligheten att marknadsföra bibliotek. Nu har vi har insett behovet av marknadsföring. Biblioteket säljer inte sig själv. Projektet har gjort oss medvetna om vikten av att synas utanför bibliotekets väggar. Kampanjandet har ägt rum på platser i samhället där människor rör sig, som gågator, stormarknader, köpcentra, bensinmackar. Biblioteken har synts på oväntade platser och givande möten har uppstått. Bibliotekspersonal vittnar om glädjen i att möta invånarna utanför de egna väggarna.

Framtiden
När vi började planera projektet var det en bibliotekschef som sa: "Vi har inte råd att inte vara med i projektet." Jag hoppas att den chefen fortfarande resonerar så när vi nu börjar tänka på framtiden. När projektet är över kommer vi att ha genomfört två stora, övergripande kampanjer och sex målgruppskampanjer. Det har varit intensivt arbete med många engagerade. Vi har utvecklat våra kunskaper inom området och när projektet är över vill vi fortsätta arbeta med marknadskommunikation som en del i ordinarie verksamhet. Då gäller det att hitta sätt att hålla uppe engagemanget och fortsätta utveckla vår kompetens. Och för det har vi en plan!

Vår "informationsbroschyr" för dem som inte är involverade i projektet finns på http://www.lanadigrik.se/.

Projektbloggen för oss som arbetar med projektet finns på http://futurumbibl.wordpress.com/.

Maria Lundqvists blogginlägg är också publicerat på Peter Alsbjers (länsbibliotekarie i Örebro/Västmanland) blogg:   http://peterals.wordpress.com/2012/03/16/gastbloggare-maria-lundqvist/

Text och bild: Länsbibliotek Sydost

Ett folkbibliotek är inte bara ett ställe dit du går för att låna böcker. Biblioteket är så mycket mer och biblioteket kan spela olika roller för dig beroende på var du befinner dig i livet. Men det finns alltid något för dig på biblioteket, hur ung eller gammal du är.

Många bibliotek skickar ett vykort hem till barn i en viss ålder. Med en förälder och kortet i hand kommer barnet till biblioteket och får sitt första lånekort och en bok att ta med hem. På biblioteket kan barnet sen låna böcker som passar för just den åldern det befinner sig i. Bilderböcker och kapitelböcker. Fantasi och fakta. Känt och okänt. Böcker lägger grund för barnets språkutveckling.  Det händer mycket annat roligt också, som sagostunder och andra kreativa aktiviteter.

 

När sen barnet börjar skolan finns det ett skolbibliotek där som en del i det pedagogiska arbetet. Då blir folkbiblioteket ställe dit man går utan att behöva vara elev och där inga krav finns. Här kan man hänga med kompisar, låna film och tv-spel och läsa tidningar. Mysig miljö med sköna sittplatser gör saken bara ännu bättre.

För den som studerar, oavsett på vilken nivå det är, är biblioteket ett ställe dit man kan gå för att få hjälp och stöd i sina studier. Här finns läsplatser med trådlöst nätverk att slå upp sin dator på. Bibliotekspersonalen hjälper till med vägledning att söka i databaser och på nätet. Biblioteket är alltid lyhört för förfrågningar om inköp eller inlån från andra bibliotek av böcker som inte biblioteket äger.

Med småbarn i familjen blir det kanske inte så mycket tid att själv botanisera bland hyllorna. Men en bok för helg- eller semesterläsningen kanske hinner slinka med tillsammans med barnens böcker. Kanske en bra film till fredagskvällen eller ljudboken när man vill läsa samtidigt som man kör bil eller tar en promenad.

Ibland blir det kanske inte alltid som man hade hoppats på. För den som blir arbetslös kan biblioteket bli det ställe dit man går för att få stöd i de val man kan behöva göra. Här kan du skaffa sig kunskap i att starta eget och få stöd för fortbildning. För den som vill lära sig mer om hur man kan använda internet och möta den digitala världen, är biblioteket är bra ställe att börja på.

Man kan vara i slukaråldern när som helst. På biblioteket finns alltid de senaste topplisteböckerna men också böcker som du inte visste fanns. Den engagerade personalen ger gärna tips på böcker för alla smaker. Att gå med i en bokcirkel är ett bra sätt att få ut mer av sin läsning. Här kan du få hjälp med att starta en egen cirkel eller gå med i cirkel på biblioteket. Du kanske också försjunka bland alla tidningar och tidskrifter som finns att läsa på biblioteket eller låna med hem.

Med ålderns rätt kan det ibland bli svårt att läsa texten i böckerna. Då finns det storstilsböcker att låna. När inte de böckerna heller räcker till kan talböcker vara ett alternativ. Talböcker är inlästa för den som inte kan läsa tryckt text och kan skickas portofritt till och från biblioteket. Om du inte själv vill ladda ner dem hemifrån. För den som inte längre själv kan ta sig till biblioteket kan få böcker ända hem till dörren. Då håller man kontakt med lyhörd personal via telefon eller e-post.

Alltså, folkbiblioteket med all sin kompetens har stor bredd och djup i sin verksamhet och sitt utbud spelar roll och gör skillnad. Här finns något för alla. I såväl stora och små som livsavgörande och vardagliga frågor.

Text och bild: Länsbibliotek Sydost

Text: Kulturarv Sydost, Foto: Blekinge museum

Hur ska vi bäst ta tillvara på den stora resurs som kulturarvet är i vårt län? Överallt i länet finns det spännande verksamheter att ta del av och att lära av. Att förstå sin samtid genom att veta mer om den regionala och lokala historien, är en speciell känsla som gör livet rikare.

Kulturarvet tillhör alla! Vi lever i en tid med snabba skeenden, där människor med olika bakgrunder och erfarenheter möts och utvecklar samhället. På vilket sätt kan då vårt gemensamma kulturarv vara en resurs som bidrar till utveckling och skapar arbetstillfällen?

Självklart handlar kulturarvet om mer än regional utveckling och om arbetstillfällen - det varken kan eller ska bedömas utifrån en sådan konkret nytta.

Genom den regionala kulturplanen har Kulturarv Sydost fått i uppdrag att inrätta ett årligen återkommande Kulturarvsforum. Detta forum ska utgöra ett brett nätverk som genom erfarenhetsutbyte och konkret samverkan bidrar till att utveckla hela kulturarvsområdet i länet. Härmed har alla blekingar en stående inbjudan att vara med i denna process!

Hur ska vi då bli framgångsrika i det här arbetet?

En möjlig väg skulle kunna vara att alla samverkande parter i Kulturarvsforum gemensamt skapar en programskrivning, som utgör en samsyn på arbetet inom kulturarv och kulturmiljövård - en form av kulturarvsplan, som en delplan inom den regionala kulturplanen. Ambitionen bör vara att kulturarvsprogrammet ska inspirera och kunna fungera som ett arbetsverktyg för alla som vill vara med och utveckla blekinges kulturarv.

Det bör också finnas utrymme för kommunerna att sammanställa lokala kulturarvsprogram, som har bäring på en övergripande regional skrivning.

I den regionala utvecklingsplanen (RUP) har det blivit vanligare att betona kulturens ekonomiska värde. Detta har medfört att kulturarvsinstitutionerna har tvingats att omforma delar av sin verksamhet till att bli mer marknadsorienterade. Kulturens ekonomiska dimension kan ses ur lite olika perspektiv; Kulturnäringar (växande), Kulturellt attraktiv region som drar till sig resurser, ett rikt kulturliv som stimulerar till innovationer och etableringar samt förändrade värderingar och normer.

Vi välkomnar de nya kontaktytor som skapas mellan kultur och turism på både regional och lokal nivå. Dessa kontakttillfällen lägger grunden för en kreativ utveckling genom nya spännande möten och erfarenhetsutbyte.

Hjälp oss gärna med inspiration och idéer kring hur vi kan utveckla Kulturarvsforum till ytterligare en kreativ och spännande mötesplats……

www.kulturarvsydost.se

 

Redan år 2000 inleddes ett samarbete inom kulturarvs-området mellan de tre läns-institutionerna Blekingearkivet, Länsbibliotek Sydost och Blekinge museum. Så kallad ABM-samverkan var ingen nyhet utan hade förekommit i olika konstellationer sedan 70-talet. Vi arbetade inledningsvis under beteckningen ABM Blekinge och med tiden utkristalliserade sig en verksamhetsidé som innebar att vi skulle åstadkomma en brukarorienterad samsökningsfunktion för kulturarvsinformation. Blekinge var och är ett litet län med korta avstånd, därav fanns inget behov av att flytta samman verksamheterna rent fysiskt, vilket man hade gjort på andra håll i landet i s k ABM-hus.

Verksamhetsidén visualiserades genom en bild som grafiskt utformades som en hjärna, där ena halvan utgörs av kulturarvsinformation och den andra halvan utgörs av offentlig samhällsinformation. Centralt för hela verksamhetsidén var att brukarperspektivet skulle utgöra kärnan

Under våren 2009 beslutade vi att ändra namn från ABM Blekinge till Kulturarv Sydost. Anledningen var främst att vi ville åstadkomma en bredare ansats - att fler ska känna delaktighet i arbetet med att förmedla kulturarvsinformation. Detta arbete är inte exklusivt för Arkiv, Bibliotek och Museum.

I dagsläget kan vi erbjuda en betydande kunskapskälla som är fritt tillgänglig för alla genom vår kulturarvsportal www.kulturarvsydost.se - en kunskapskälla som kontinuerligt fylls på med ny information och ny data. I september 2011 kompletterades kulturarvsportalen med en helt ny samsökningsfunktion, som Kulturarv Sydost utvecklat tillsammans med kollegorna i Kulturarv Östergötland. Denna nya samsökningstjänst är kopplad till den nationella webbservicen K-samsök, som administreras av Riksantikvarieämbetet. Vi valde att kalla den nya tjänsten för KulturarvsSÖK och genom den så når man bilder, föremål, miljöer, litteratur etc från samtliga databaser som är kopplade till K-samsök. I dagsläget är det främst de större nationella institutionerna inom museum och bibliotek som finns med, men vår målsättning är att våra regionala databaser inom kort ska vara sammankopplade och sökbara via K-samsök och vårt eget KulturarvsSÖK.

Vi ser gärna att du som läser detta tar del utav både kulturarvsportalen och KulturarvsSÖK och vi tar tacksamt emot synpunkter och idéer på både innehåll och utformning. Om du/ni har material som ni önskar förmedla genom kulturarvsportalen, så är ni hjärtligt välkomna att kontakta oss.

Text: Kulturarv Sydost

Varje år delas kulturpris ut i de Blekingska kommunerna. Vi vill gärna också uppmärksamma dessa eldsjälar som skapar möjligheter för människor att uppleva och delta i kulturlivet, både i Blekinge och utanför regionens gränser. GRATTIS, ni gör ett toppenjobb!

Karlshamns kommun

Karlshamns kommun delar varje ut kulturpriset Alice Tegnér-stipendier. Årets Alice Tegnér stipendiat är Curt Johansson "för hans breda kulturhistoriska gärning inom folkmusik och dans".

Karlskrona kommun

Karlskrona kommuns kulturpris 2011 tilldelas Katarina Mazetti: "För att hon med värme och engagemang i sin gärning och sitt författarskap gett oss inblick i mäns och kvinnors - speciellt kvinnors - liv och varande. Önskan att berätta som tog sin början i flickrummet i Karlskrona är idag framgångsrikt långt utanför landets gränser och vi vill uppmana till fortsatt skapande till glädje för stora och små överallt."

Olofströms kommun

Olofströms kommuns kulturpris tilldelas Börje Williamsson. "Börje Williamsson har i många år engagerat sig för hembygden och har på ett positivt sätt ställt sitt engagemang och sin tid till förfogande för att bevara och göra vår kulturhistoria tillgänglig för allmänheten. Han har bland annat genom det ansvar han har haft för vagnsmuseet och för det arbete han gjort för upprustning och renovering av Alltidhults skola och dess lärarbostad bidragit till att ge Alltidhult en plats i kulturens Olofström."

Ronneby kommun

Ronneby kommuns kulturpris 2011 tilldelas Per Dunsö på Musik i Blekinge "för att han med engagemang och visdom skänker barn i alla åldrar oförglömliga upplevelser i fantasins värld. Som kompositör, musiker, skådespelare och författare präglas hans konstnärskap av humor, allvar och ödmjukhet".

Sölvesborgs kommun

Sölvesborgs kommuns  kulturpris går till Sölvesborgs körsällskap. "Allt sedan starten 2005 har Sölvesborgs körsällskap utvecklats och vuxit till en enastående glädjespridare i vår kommun! En kulturinstitution som får individer att växa tillsammans. Att sjunga i kör är att betrakta som både friskvård för sångare och publik. Med sina ledare har körsällskapet bevisat att "musik skall byggas utav glädje, av glädje bygger man musik".

Efter årsskiftet kommer ett nytt kulturfinansieringssystem starta upp i Region Blekinge, Regionförbundet södra Småland och Landstinget i Sörmland. Systemet heter Crowdculture och är en plattform med främsta syfte att få mer pengar till kulturen, genom att blanda privata och offentliga medel. Den 21 november arrangerades en första workshop i Blekinge med kreatörer och kulturskapare. Här kan du läsa en sammanfattning av de frågor och svar som kom upp på mötet.

Plattformen som allt utspelar sig på är webbsajten www.crowdculture.se. Kulturutövare lägger upp projekt på sidan som de vill genomföra. Samtidigt kryssar de i vilka fonder de söker pengar ifrån (t.ex Region Blekinge). Nu startar jobbet med att samla medlemmar till sidan som vill stödja projektidén. Dessa medlemmar lägger in femtio kronor i månaden i systemet och "röstar" på de projekt de vill ska få pengar. Medlemmarna får då samtidigt makten över de offentliga medlen. Så samtidigt som de lägger femtio kronor på ett projekt, så vägs de pengarna upp av offentliga kulturpengar. När ett projekt nått sitt budgetmål får projektägaren sina pengar utbetalda.Liknande hemsidor finns på flera ställen i världen, där filmare, dansare, regissörer, m.fl. lägger upp sina projekt och samlar in pengar från privatpersoner som vill vara med och stödja projektet. Detta kallas med ett annat ord för crowdfunding (alltså publik- eller folkfinansiering). Det speciella med Crowdculture är att systemet innefattar pengar både från publiken men också från offentligt håll. Alltså mer pengar till kulturen, plus att publiken faktiskt får vara med och bestämma över var en del av kulturbudgeten ska gå.

Så om du har en kulturprojektsidé som du vill genomföra så kan crowdculture.se vara ett bra sätt att samla in pengar på. Om du har frågor om systemet, vill ha tips på hur du "crowdfundar" (inspirerar din publik att stödja dig) eller kanske har några åsikter och funderingar, så tvekan inte att höra av dig till hej@crowdculture.se eller jessica.creutzer@regionblekinge.se. Efter årsskiftet hoppas vi se många spännande projekt från Blekinge ligga uppe på sidan!

Just nu håller crowdculture.se på att byggas om inför nylanseringen nästa år, men du kan gå in på den gamla sidan och se hur den funkade när vi gjorde ett betatest tillsammans med Stockholms Stad.  

Text och bild: Frida Olsson, Fabel Kommunikation

Bildtext: Fabel Kommunikation som har startat Crowdculture är ute och föreläser för kulturutövare om vad crowdculture.se är och hur man själv kan lägga upp projekt på sidan. Den här bilden är från vår första workshop i Karlshamn.

Här kan du läsa mer om Region Blekinges satsning på Crowdculture.

 

 

I Blekinge finns det alltid många spännande idéer och initiativ till nyskapande kultur. Ibland kan det vara svårt att veta var man ska vända sig för att kunna genomföra sin idé. Hur kan den finansieras? Ett alternativ kan vara genom crowd funding och modellen CrowdCulture som Region Blekinge lanserar i början av 2012.

På regional nivå i Blekinge omsluter Kultur- och fritidsnämndens budget för 2011 ca 40 miljoner kronor. En stor del av dessa är verksamhetsstöd till regionala kulturverksamheter, studieförbund och ungdomsorganisationer. Utöver verksamhetsbidrag har Region Blekinge också medel avsatta för utvecklingsprojekt. Kriterierna för projektmedel kan vara svåra för mindre aktörer att nå upp till och därför ser vi nu över möjligheten för mindre aktörer och projekt att söka medel. Ett utvecklingsspår är att använda kompletterande finansieringsmöjligheter, till exempel crowd fundingmodellen Crowdculture som Region Blekinge kommer lansera på prov i början av 2012.

Region Blekinges satsning på crowd funding är ett sätt att möjliggöra mindre kulturinitiativ och föra kulturen närmare medborgaren. Syftet med satsningen är också att synliggöra den process som ett projekt går igenom innan det blir verklighet. I nuvarande stödsystem syns bara de initiativ som beviljas finansiering. Genom crowd funding vill vi skapa möjlighet för fler att söka och ta del av regionala kulturprojektmedel. Mer information om modellen Crowd culture kommer inom kort.

Som kulturskapare/arrangör/initiativtagare finns det olika sätt att gå till väga för att förverkliga sitt kulturprojekt. Här finns en sammanställning på några av de verksamheter där det går att söka medel för kulturprojekt. Ett tips är också att söka i Länsstyrelsens stiftelsedatabas och se vilka stiftelser som kan ge stipendier eller bidrag för kulturverksamhet.  Även i kommunerna finns möjlighet att söka projektmedel.

I konstprojektet Art Line använder vi gärna havet som symbolen för vårt europeiska samarbete.

Det är korta avstånd över havet mellan de fem länder och fjorton konstinstitutioner, museer och akademier som är partners i projektet. Den geografiska närheten underlättar möten och den gemensamma utvecklingen av alla delprojekt. Även om vi träffas via Skype och digitala mötesplatser ger möten på "verklig" plats en djupare förståelse och kunskap om varandra och de länder vi representerar. Att helt omfatta kunskapen om konsten och dess politiska och sociala sammanhang i alla världens länder är nästan omöjligt, vi har lyxen att kunna fokusera på ett område. Det handlar inte om att finna ett gemensamt uttryck, men våra länder delar viss kultur, historia och traditioner som kan stimulera arbetsmetoderna och stärka de tvärkulturella dialogerna. Konstens och kulturens roll för hela det europeiska samarbetet är stor. Östersjön är det som förenar alla partners inom Art Line, inte det som skiljer oss åt.

Art Line kommer att utveckla den regionala och internationella konstscenen genom att förstärka kompetensen inom institutionerna, se till att nyckelpersoner reser och arbetar i partnerländer och också skapa möjligheter för konstnärer i delprojekten. Art Line skapar en plattform för gemensamma konstprojekt - vi bygger vägar och kulturell infrastruktur som saknas idag. Samtidigt arbetar vi med att utvidga nätverket med flera partners och nya samarbeten som kan ta fart efter projektets slut 2013, och vid varje nytt möte uppstår flera projektidéer.

Genom att utmana etablerade begrepp om vad som kan kallas offentlig konst prövar vi olika metoder att arbeta i vårt gemensamma offentliga rum. Kan ett konstprojekt som arbetar tillfälligt med digitala mediateknologier på stortorget kallas offentlig konst? Kan digitala konstverk kallas offentlig konst? Kan vi nå ut till en ny publik med konst som gjorts direkt för internet? Kan besökaren på internet vara lika viktig som besökaren på museet på plats? Kan vi locka besökare mellan de båda verkligheterna? Den generation som rör sig hemtamt i det digitala offentliga rummet träffas oftare här än på stadens torg. Offentlig konst har olika historia och traditioner i Polen, Sverige, Tyskland, Ryssland och Litauen. Vad kan vi lära av varandra? Art Line kommer att utveckla en webb-baserad digital konstplattform för konstnärliga experiment, där också föreläsningar och information om projekten finns. Här är det öppet dygnet runt. Vi arbetar i det crossmediala gränslandet mellan fysiska och digitala verkligheter där vår erfarenhet av begrepp som rum, tid och sociala relationer utforskas.

 

I några projekt kommer konstnärer att experimentera tillsammans med forskare och experter inom olika spjutspetstekniker. Genom att koppla samman konstnärer och tekniker i gemensamt och ömsesidigt utforskande hoppas vi få nya kunskaper och metoder. Kan konstnärliga processer användas utanför konstens domäner?

Art Line vill placera regionen inom det främre ledet inom konst, teknik och digitala medier.

Arbetet är gränsöverskridande på flera olika plan. Vi sträcker oss över geografiska och mentala gränser, över de gränser som ofta finns mellan konst och teknik, liksom över gränserna mellan konst och vetenskap. Vi vill förändra vår vana att tänka att vetenskap handlar om enbart rationellt tänkande och konst om emotionella reaktioner. Konst och vetenskap har en lång gemensam tradition och det finns en strävan mot kritisk medvetenhet hos båda.

Utställningar, storytelling-projekt, seminarier, workshops och evenemang arrangeras på våra olika partnerinstitutioner i olika länder, på offentliga platser, på internet och på färjorna mellan Karlskrona och Gdynia. Genom att samarbeta i olika projekt på Stena Lines färjor och dessutom visa projekt ombord, vill vi nå ut till nya målgrupper, och Stena Line i sin tur pröva på innovativa och nya arbetsmetoder. Vi utvecklar också skräddarsydda konstresor till regionerna, den första går av stapeln till trestadsområdets vitala konstscen i maj 2012. Upplevelser med koncentration på konst i stadsrum och på konsthallar kommer att stimulera turismen. Turismen inom våra regioner arbetar mest med historiska händelser och platser, vi kommer att förhålla oss till både samtid och historia

Välkommen 9 juni till "Telling the Baltic" på Blekinge museum, där berättelser från fyrskötare, hamnarbetare, fiskare, ö-bor, färjeanställda, kaptener och seglare runt Östersjön samlats in i en tvärkulturell minnesbank och tolkats av konstnärer. Välkommen till Kulturcentrum Ronneby 16 juni på en utställning med några av de konstnärer som arbetat med vattenskärning och 3D-utskrifter på Waterjet Lab och MadStudio. På Kalmar Konstmuseum blir det ett konstprojekt och seminarium om konstens betydelse för regional utveckling i maj. Eller, varför inte följa med på seminarium om offentlig konst och digitala medier i Gdansk till hösten?

Och, om du vill lyssna på ljudkonstverket  "Baltic Sounds Good" som skapats i ett samarbete mellan flera konstnärer, ta dig till www.artline-southbaltic.eu

Text: Projektledare Torun Ekstrand torun.ekstrand@artline-southbaltic.eu

www.artline-southbaltic.eu

Partners:

Blekinge Museum, lead partner; CCA Laznia, Centre for Contemporary Art, Gdansk, Poland

Kalmar konstmuseum; Kunsthalle Rostock, Rostock, Germany; Konsthallen i Elblag, Galeria EL, Elblag, Poland; Gdansk City Gallery, Gdansk, Poland; The Baltic Sea Cultural Centre, Gdansk, Poland; Kulturcentrum Ronneby, Ronneby; Karlskrona konsthall

Blekinge Tekniska Högskola; Kaliningrads Samtidskonstcenter, NCCA, Kaliningrad, Russia

Nida Art Colony, Konstakademien i Vilnius, Litauen; Stena Line Scandinavia AB; Region Blekinge

Art Line

Art in Real and Digital Space
South Baltic Cross-Border Programme
Part-financed by the European Union (European Regional Development Fund) Associated Partners

Du hittar projektkontoret på Blekinge Museum. Välkommen med alla frågor!